Kategoriarkiv: Kommunikation

ios_hero

Apple, vad hände med fingertoppskänslan?

Jag är i stort ganska nöjd med gårdagens lanserade produkter. Både iPhone 5C och iPhone 5S kommer bli bra produkter, det är ingen tvekan om det. M7 kommer förhoppningsvis förändra Quantified Self-apparna för en tid framöver vilket kommer kunna skapa ännu mer möjligheter för den kategorin av träningsappar som nu blir poppis. Fingerigenkänningen gör att vi slipper lösenord till App Store. Och kameran kommer vara helt galet bra tror jag. Den är redan magiskt bra men nu kommer den bli ännu bättre. Sen att hela deras produktsvit med iWork, iPhoto och iMovie blir gratis är riktigt bra. Men det var inte det jag tänkte ta upp.

Apples keynote igår höll på i 71 minuter. Den slutade alltså 10.11 lokal tid. det är något som aldrig hände under Steve Jobs tid. Han var en mästare på att hålla tiden exakt på minuten 10.00, 10.30 eller 11.00 beroende på hur mycket produkter som skulle lanseras. Keynoten brukar planeras och inövas i veckor likt en uppsättning på en teater där de följer ett exakt manus. Det var välplanerat och planen hölls exakt. Varje gång blev jag lika förvånad att han lyckades hålla det på minuten för att presentera något populärt eller obskyrt indieband som skulle avsluta showen. För det är egentligen inte en produktpresentation. Det är en föreställning.

Det andra som störde mig var att produkterna presenterades i fel tid. I tidigare keynotes så har alltid huvudprodukten under kvällen presenterats klockan 9.41 lokal tid. Det är därför alla skärmdumpar med Apple-produkter har den tidsstämpeln som ni kan se på bilden ovan och på alla fotografier och skärmdumpar från Apples egna bilder som finns på Apples produkter. Förut var det 9.42 de släppte produkterna men ändrades till 9.41 i och med lanseringen av iPaden.

Det är inte så att det är det viktigaste för många men jag tycker det säger en del om fingertoppskänslan som försvunnit. Fast man kan inte innovera i samma takt som man kunde förut. Har du en minut över så bör du läsa Joakim Jardenbergs bloggpost om Facelift som handlar precis om det. Apple har blivit BMW. Nu hoppas jag bara inte att de blir ett slarvigt BMW.

Sveriges första twittertjänst är nu open source

En fredag i början av 2009 så låg jag sjuk hemma. En sådan där katastrofsartad förkylning som man bara kan ha i januari men som vanligt när jag är sjuk så har jag datorn på magen. Det är i de stunderna jag som mest inser att jag inte ser någon skillnad på jobb och fritid. Mer om det en annan gång.

Just i den här tiden pratade jag och min vän Pelle Wessman väldigt mycket om Twitters utveckling. På den tiden var det svårt att se vilka svenskar som var aktiva på Twitter och det fanns knappt några tjänster som använde deras API. Under den här perioden hade de flesta flytt den finska tjänsten Jaiku som nyligen köpts upp av Google och valet stod mellan amerikanska Twitter, där man på den tiden kände sig tvingad att skriva på engelska, och Jonas Lejons väl utvecklade tjänst Bloggy. Det var en splittrad publik och det var svårt att hitta andra. Den fredagen jag blev sjuk så uppmanade Billy McCormack dessutom att man skulle använda sig av hashtags på sina tweets som var #svpt som står för Svenskar på Twitter.

Jag och Pelle tänkte någon timma på detta och kom fram till att det vore bra att kunna aggregera den här informationen och låta fler få se vilka som skriver med hashtaggen. Efter ett par timmars hackande och köp av en domän så utvecklade vi SVPT.nu som blev en tjänst för att i realtid se vilka som skriver med hashtaggen #SVPT.  Efter ett par timmar så fanns vi omskrivna i ett helt gäng bloggar och även på Feber och i Metro som tog upp tjänsten. Det var något helt nytt för tiden.

Några månader senare hade vi även blivit en officiell plattform för ett Aftonbladet-evenemang, ett evenemang på Almedalen och för Guldägget som alla behövde ett bra sätt att projicera tweets. Det var det första jag själv utvecklade för att bli responsivt för både mobiler och för större skärmar såsom iPhones och projektorer och det fungerade. Tweets kom ut i realtid och var ett perfekt sätt att visa vad som skrivs om och på evenemang.

Nu, ett par år senare, så är det inte så ballt egentligen. Det är ett bra sätt och nära på standard att visa ut tweets på det här sättet när det sker ett evenemang eller en konferens men på den tiden fanns det inte så många sätt att göra det på. Så nu har vi äntligen beslutat oss att släppa källkoden fri på Github. Hoppas ni har någon nytta av den och att ni får lika stor glädje för den som vi har haft. Det kanske inte är det allra senaste men det var bra för sin tid och det enda vi hade sett på den tiden som kunde göra detta. Och självklart kan jag stolt säga att det är Sveriges första twittertjänst.

Medium – En plattform för samlade texter

MediumDet finns ett par tjänster per år som jag håller koll på lite extra. Det här året har det främst varit Circa, Branch och Medium jag hållit ett extra öga på. Circa är en app för att hålla koll på nyheter på med bra redaktion och investerare där bland annat Ben Huh och Matt Gilligan finns med vilket jag tycker är viktigt, speciellt för att redan från start få en känsla om tjänsten kommer att slå. De andra två är lite mer av en chansning, båda har backats av Obvious Corporation vilket är de personer som tidigare grundat Twitter bland annat. Branch är ett sätt att aggregera diskussioner. Det kan vara en tweet som diskuteras vidare på Branch eller att påbörja en diskussion där. Fantastiskt för att ta diskussionerna vidare när 140 tecken inte räcker.

Den tjänst jag däremot börjat fokusera mer och mer på att följa är Medium vilket är en ny plattform för att skriva på. Den är lika enkel och vacker att använda som iA Writer och bakom står bland annat Evan Williams från Obvious Corporation som tidigare grundat bland annat Blogger och Twitter vilket gör att han redan nu har bra meriter för att bygga just publiceringstjänster. Medium handlar om att skapa samlingar av texter och berättelser vilket är riktigt bra om du exempelvis ska skriva om en resa, eller om ett företag och ett bra exempel på det är Obvious som länkas till ovan som just använder sin webbplats som en Medium-samling. Det är en bit kvar innan de kommer komma ut från beta-stadiet men redan nu har de en fungerande plattform och eftersom de fokuserar på att simplifiera skrivandet så tycker jag de lyckas riktigt bra.

Det är inte heller massor av störande objekt runt omkring texterna såsom delningar, kommentarer, like-knappar och annat utan enbart en huvudbild och en textformatering som redan är förbestämd. Man vet hur man publicerar en länk på Facebook idag och Oliver Reichenstein från iA, som bland annat gjort just iA Writer som jag nämnde ovan, har skrivit en fantastisk bloggpost i ämnet. Själv funderar jag också på att skrota mina delningsknappar på den här bloggen. Tror inte de ger så mycket alls tyvärr eftersom många redan vet hur man postar ut länken i sociala medier om de tycker något är intressant.

Om vi återgår till Medium så är det ett mycket vackert verktyg att använda och det finns faktiskt bra användningsområden för det också. Det är lite synd att man idag inte kan få ta del av sin statisitik på ett bra sätt men det kanske kommer i en senare version. För övrigt tycker jag om att de begränsar möjligheterna till att utforma sin artikel förut med hjälp av en bild.

Den här typen av nischade och vackra publiceringsplattformar såsom Medium börjar bli riktigt populärt om man exempelvis ser på andra liknande såsom Tumblr (som precis nu i veckan blev USA:s 10:e mest populära webbplats) och Svbtle som jag skrivit om förut. Det kommer att komma fler sådana nätverk och snart finns det säkerligen en plattform som passar mig bättre också. WordPress känns inte lika roligt längre, inte Tumblr heller och inte ens de senare bloggtjänsterna som använder sig av språket markdown och Dropbox känns särskilt roligt, trots att de också fokuserar på skrivandet. Jag tror plattformarna måste bli bättre på att begränsa hur det ser ut men samtidigt vara bättre på att öppna API:erna så man kan använda plattformen enbart som en skrivplattform om man vill det. Det är en riktigt bra tid för att de nischade publiceringsplattformar.

Jag har ett annan infallsvinkel för en publiceringsplattform som jag skulle vilja prova utveckla för att återgå till den decentraliserade modellen så som den var i början och mitten av 2000-talet. Om någon är sugen på att bygga en ny publiceringsplattform så är det bara att hojta till, det vore riktigt skoj att göra nämligen.

Att arbeta med inkorgen

Det är alltid skoj att sköta om sin inkorg. Det har jag alltid tyckt. Trots att det ibland landar hundra mail eller ett par hundra mail på en enstaka dag. För en gång skull tänkte jag att jag skulle lösa det genom att sätta upp filter och gå ur så mycket nyhetsbrev jag inte läser som möjligt. För om jag har min inkorg så ren som möjlig så minskar stressen något extremt.

För det första så började skapa filter för det jag ville ha kvar. Det kan vara alla direktmeddelande på Twitter till nyhetsbreven om en specifik bransch som enkelt och snyggt hoppar över inkorgen och lägger sig i sin etikett som den blivit tilldelad. Jag tar väldigt sällan bort mail utan arkiverar dock det mesta.

Det finns ett par mail jag tycker om att ha som gärna får studsa förbi inkorgen däremot, främst gäller det News.me vilket ger mig en ganska snabb överblick över gårdagens mest omtalade nyheter samt Sunrise som får in allt kalendern och födelsedagar från Facebook bland annat. Fantastiska så mail som kommer en gång om dagen för att man enkelt ska kunna hålla reda på sin vardag. Jag släpper också igenom allt som rör mig på LinkedIn men inget som rör grupper exempelvis eftersom det kommer för mycket av dessa mail. De får helt enkelt hoppa över inkorgen och arkiveras.

Ett par gånger per år måste man rensa mailen för att det alltid kommer in nya nyhetsbrev som man tröttnar på, nya typer av notifikationer från Twitter och Facebook som man vill spara men inte låta störa ens dagliga inkorg. Det är alltid bra att ha dess sökbara kan jag tycka om tjänster som exempelvis Facebook och Twitter skulle strula, vilket faktiskt händer ibland.

Hur arbetar du med din inkorg? Har du några tips och tricks på hur du effektiviserar ditt e-postarbete?

Snabbare arbetssätt för livebloggning

Jag trivdes verkligen bra som livebloggare i förra veckan på SIME och lärde mig ganska snabbt hur jag skulle göra när jag väl sitter på konferensen för att blogga direkt och publicera så fort någon gick av från scenen. Att använda WordPress som anteckningsblock och lägga in orden i meningar och försöka citera direkt var fantastiskt smidigt. Dessutom komplettera med Instagram och Instagrid för att enkelt plocka ut bilder till posterna. Att fånga upp videos som visas och publicera dessa också direkt efter sessionen. Vad gäller det rörliga materialet så var vissa lättare att hitta än andra men de flesta gick att hitta direkt via Youtube.

Det finns mycket som sägs som man inte hinner fånga upp och man märker vilka som är bra på scenen när man antecknar vad de säger. Vissa är mer förberedda än andra och presenterar något som man verkligen kan publicera vidare medan vissa egentligen bara pratar med tomma ord om ingenting. När de inte pratar om någonting som går att återberätta så är det verkligen onödigt att de är där känns det som men man märker det tydligare om man antecknar det de säger. Helt plötsligt stannar man upp och säger för sig själv ”nej, det här ger ju ingenting” och raderar allt som skrivits hittills. Det hände ett par gånger.

Det här är något jag gärna skulle fortsätta med på fler konferenser och med tanke på att det givit bra respons på det jag har skrivit så känns det som det ger mer också. Ett fantastiskt sätt att ta in det som sägs samtidigt som man delar vidare det som sägs till andra direkt.

Instagram får profiler på webben

Jag har tidigare skrivit en kärlekspost till Instagram och jag vill dessutom lägga till att tjänsten blir bara bättre och bättre. Framför allt allting som går att göra till. Exempelvis att skriva ut sina bilder med hjälp av svenska tjänsten Copygr.am eller skapa egna kylskåpsmagneter med hjälp av tjänsten Stickygram. Det finns en uppsjö andra fantastiska tjänster som är kopplade till dina bilder och skapar mervärde för tjänsten vilket också visar på vilken fantastisk tjänst det är.

Nu kommer däremot nästa steg och det är det att Instagram nu också får ett officiellt webbgränssnitt med profiler som vi alla har längtat efter. Min kommer man nå via instagram.com/peterrosdahl och är tillgänglig inom ett par dagar nu.

Jag hoppas verkligen att Facebook inte rör Instagram så mycket och hittills har det fått vara för sig själv känns det som. Trots att jag egentligen hoppades på att det skulle fortsätta vara en mobile-only tjänst så tror jag att framtiden bara kommer att bli bättre och bättre. Det är i alla fall vad jag hoppas på.

Likeable

Ordet likeable är ett adjektiv som jag inte vet hur jag ska böja till svenska. Det påhittade ordet gillbart låter mest som ett efternamn och gillat känns som något man har gjort när man tryckt på gilla på Facebook. Älskvärt skulle kunna vara en kandidat men det låter så extremt pretentiöst och det är inte så jag vill att det ska låta. Om man slår upp et på Google Translate så är det sympatisk, tilltalande och behaglig som dyker upp. Och det är inte heller det jag vill få fram.

Det jag vill förklara med ordet likeable är att man kan skapa innehåll som är sådant man vill trycka på gilla-knappen. Med andra ord inenhåll som är lätt att gilla och dela. Ordet delbart är inte det jag vill få fram heller för det beyder något annat för mig.

Har du något förslag vad likeable heter på svenska för att få fram det jag menar?

Slår ett slag för Tweetbot

Det tog mycket lång tid innan jag började uppskatta appen Tweetbot. Det var till och med så att det var först när iPad-versionen släpptes och Twitter själva krossade sin egen app från att vara bra till att bli medioker som jag började titta tillbaka på det Tweetbot erbjuder i sin app.

För det först så använder jag Twitter mer som ett diskussionsforum än för att posta ut random meddelanden. Dessutom är det svårt att hålla koll på över 2000 personer i en app, det är det oavsett vilken app man använder. Men med tweetbot kan man i alla fall hålla koll på trådarna för olika diskussioner och att följa många blir nästan bättre i Tweetbot.

Det är lätt att posta via appen och man har mycket alternativ för att se vilka som retweetar ens tweets eller favoriserar dem. Dessutom stödet för externa tjänster som TwitPic, Pocket och med stöd för notifikationer och inställningar i mängder för dem. Det är en fantastisk liten app som är den hittills bästa som jag använt. Nu väntar jag bara in Mac-versionen också.

Det har ju gått bra hittills

Ibland får man som användare panik när något nytt händer. Det kan gälla att Jaiku lades ner, att den numera bortglömda platsbaserade tjänsten Brightkites privacyinställningar var på vift eller kanske att Facebook köper upp den fantastiska tjänsten Instagram. Alltid är det något orosmoment som händer när sånt här sker.

Ofta så blir man lite deppig när sånt händer. Det blir en förändring i sitt vardagliga beteende och när en tjänst man har fått lite hjärta för förändras så blir man lätt nostalgisk. Det är egentligen inget konstigt utan händer varje dag, överallt. Vi människor har bara ganska svårt att ta förändringar. Det händer när Melodifestivalen gick från en tävling till många deltävlingar, när Alliansen blev en allians och tog makten och när det plötsligt blev en sista säsong av otrevliga doktorn House. Det kan handla om minsta lilla förändring så ruttnar vi till på sånt som egentligen inte är hela världen.

Själv ska jag försöka sluta ruttna till vid förändringar och försöka se det positiva i det som händer. Att Jaiku lades ner gav lite förvirring och det tog några år men nu är det ganska samlat i lite nya konstellationer, Brightkite vågar ingen använda längre men vi fick ju större användning av Foursquare då och Instagram har Facebook inte vågat röra ännu men när de väl gör det så kommer det säkerligen bli bra.

Saker blir ibland inte som man tänkt. Sen finns det fall då man borde gör något helt annat. Det var ju exempelvis inte många i min närhet som grät när Google Wave kastade in handduken till fördel för Googles andra produkter.

Från och med nu så ska jag bara uttrycka mig som att jag ser fram emot framtiden utan att låta negativ vid förändringar. Ofta är det dessutom möjligheter som öppnar upp. Det har ju gått bra hittills så varför skulle det gå dåligt längre fram?

Det behövs en ny social RSS-läsare

Det sägs att RSSen är död men nu när Google har tagit bort all social funktionalitet med sin RSS-läsare Google Reader så känns det som att något saknas. När de verkar satsa alla kort på att få oss att bli mer aktiva i Google+ så får jag bara mer och mer avsmak för den tjänsten. Det är liksom inte spännande att gå in och kolla vad alla gör för ingen gör något annat än vad de som är aktiva redan gör och skriver på Facebook eller Twitter, så varför ska jag ens kolla av Google+?

Jag vill kunna följa minst 500 bloggar regelbundet utan att behöva känna mig stressad av att det, då är det också självklart att det inte stör de 2000 jag följer på Twitter, de podcasts jag lyssnar på eller den bok jag väljer att läsa för stunden. Att kunna följa med trots att jag inte kollat av RSS-läsaren på ett par dagar och samtidigt följa andra som kuraterar nyheter åt mig. Kunna få det viktigaste dag-för-dag under två veckor tillbaka när jag varit på semester – jag försökte med detta sist jag var ute och inte följde med i nyhetsflödet och det gick verkligen inte att gå tillbaka dag för dag. Jag vill självklart välja själv vilka som sköter utsorteringen av mina nyheter och jag ser gärna att de kommenterar nyheterna. Att jag själv vill kunna spara ner det jag läst i min egen struktur av mappar och taggar är en självklarhet för att kunna referera till senare eller helt enkelt bara läsa det igen när jag känner för det. Dessutom en funktion att kunna stjärnmärka objekt, spara ner bilder eller se just det där videoklippet på den där föreläsningen senare är något jag vill. Min nyhetstjänst behöver inte vara något stort mediehus som pumpar ut gatekeeprade nyheter till mig utan mer de jag litar på som levererar de nyheter som jag är intresserade av, oavsett om det gäller teknik, media, politik eller sport.

Men det här finns inte ännu. Det finns ingen riktigt bra tjänst där jag kan göra detta. Det finns ett gäng RSS-läsare men ingen som kan hantera såpass mycket information och ifall den skulle kunna det så lovar jag att den varken är plattformsoberoende eller det minsta social. Det närmsta jag kommer är Reeder som är en applikation som lägger sig över Google Reader men jag har svårt att gräva igenom tusentals poster om dagen med den och dessutom känns den inte social någonstans. Jag har testat precis hur många andra RSS-läsare som helst i mina dagar. Det är inte Google+ jag menar trots att det är det som Google vill få mig att tro. Det är bara ett bättre Google Reader jag vill ha. Och om ingen gör detta snart så får man ta saken i egna händer. Troligtvis är jag inte ensam med det här. Har du hittat någon RSS-läsare som passar för dig som social eller du kanske också vill bygga en för just det ändamålet?