Konsten att leva med lite saker (och vad jag har gjort det senaste året)

När jag flyttade upp till Stockholm från Malmö i februari förra året så gjorde jag det med en kabinväska. Jag hade precis slutat på förra jobbet och tanken var att vara uppe 3 dagar för att hälsa på ett par vänner och träffa lite annat folk som jag känner i stan. Jag är ändå uppväxt här så det tar alltid ett tag att plöja igenom ett gäng personer när jag är uppe. När jag bodde i Malmö hade jag exempelvis mycket sällan tid att träffa min familj och släkt när jag var uppe eftersom dagarna och kvällarna alltid var fullbokade.

Tre dagar blev en vecka och en vecka blev fem veckor. Efter ha bott på min vän Calles soffa i sju veckor så flyttade jag in till ett rum som Heidi hyrde ut och började jobba på Improove. Efter en månad hos Heidi så hyrde jag en andrahandslägenhet i Abrahamsberg i Bromma där jag senare bodde i två till tre månader tills jag fick lägenheten jag har nu. En förstahandshyresrätt på Fredhäll i utkanten av Kungsholmen och jag har aldrig trivts så bra i en lägenhet som den här.

Det jag tänkte komma till var den där kabinväskan som var det enda jag åkte upp med. Efter att ha bott hos Heidi så hade jag nästan fördubblat antalet klädesplagg och när jag flyttade till Bromma så köpte jag lite av det som stod i den lägenheten. Ett bord, ett par stolar men inte så mycket mer än så. Även en IKEA-runda blev det när jag började bygga ett hem. Väl framme i Fredhäll så blev det ytterligare ett par IKEA-rundor och nu har jag ett fullständigt hem.

Jag har inte varit nere i Malmö mer än ett par gånger sen jag åkte upp och jag har tyvärr inte saknat staden en enda gång. Visst saknar man vänner och familj men det finns inget jag saknar med staden Malmö direkt. Jag älskar att ha flyttat därifrån och har aldrig ångrat det.

Känslan av att börja om från början och egentligen inte äga något var fantastiskt. Det är en frihetskänsla som är svårt att förklara men det är lite som att resa utan att ha med sig något. Det blev svårare att upprätthålla det när man blev sambo men jag ser det ändå som en dröm framåt. Det handlar om att ha rätt saker och inte många saker för att enbart ha saker.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *